Temperaturmätningar är svårt, medeltemperaturer är svårare och att tala om global medeltemperatur är i princip omöjligt och meningslöst.
Orsaken är bland annat följande:

-Bjarne Andersen (BA), professor vid Nils Bohr Institutet i Köpenhamn och expert inom termodynamik, menar att själva konceptet ”global temperatur” är en termodynamisk och matematisk omöjlighet.
Det är omöjligt att tala om en enda temperatur för något så komplext som jordens klimat, säger han.
”En temperatur kan bara definieras för ett homogent system (dvs. ett system där alla gaser är perfekt mixade)”.
Dessutom styrs ett klimat inte av EN temperatur, utan det är skillnader i temperaturer som driver klimatprocesser.

- Även om man kan ta fram en lokal medeltemperatur, är det meningslöst att tala om en global dito temperatur för hela jorden, enligt BA.

- BA ger ett exempel: Om det är +10 C på ett ställe och +40C på ett annat blir genomsnittet +25C.
Om det är +25C på båda ställena blir genomsnittet också +25C.
Trots samma medeltemperatur skulle de två fallen ge helt olika klimat, efter som det i det första fallet bland annat skulle förekomma tryckskillnader och starka vindar.

- För att komplicera ytterligare befinner sig Halva jorden i skugga, medan den andra sidan badar i sol.
Dessutom växlar årstiderna fyra gånger på stora delar av jorden och är motpoler på södra respektive norra halvklotet.

- Skillnaden mellan högsta temperatur och lägsta temperatur på jorden är 140 grader Celsius, dessutom varierar det på varje ställe över dygnets, veckans, månadens och årens lopp.

- För att ytterligare göra saken omöjligare befinner sig mätstationerna på olika altitud vilket är gör att det inte riktigt går att hantera.

- Dessutom är termometrarna inte kalibrerade mot samma referenser och fungerar med olika teknik genom historiens gång vilket gör mätserierna i princip omöjliga att sammanföra (tidigare mättes t.ex. havstemperatur genom att skopa upp vatten i en hink, idag mäter man i fartygens kylvattenintag).

- Ovan på detta saknas mätstationer och mätserier för land & hav på 80% av jordens yta.
Mätserier/stationer saknas helt före 1900 för Antarktis, Centralafrika, Sydamerika och endast några få i Sibirien, i princip fanns samtliga mätpunkter på Norra halvklotet.

- För att spä på ytterligare har mätstationer och mätserier flyttats flera gånger sedan de sattes upp (men behållit sin stations identitet, vilket är förkastligt).
Flertalet landbaserade stationer har hamnat i tätbebyggda områden och drabbats av ”The urban heat Island Effect” vilket man har svårt att överhuvud taget kompensera för.

- Satelliter har använts sedan 1978, vilka anses som de mest exakta med en standardavvikelse på ± 0,1C.
Intressant nog har dessa mätningar sedan 1998 visat sjunkande temperaturer, varför de mätserierna utesluts av bland annat IPCC och andra så kallade klimat institut (man kan bara undra varför?).

SUMMERING: Med andra ord temperaturmätning är i sig ingen exakt vetenskap.
De små variationer som det handlar om när man försöker modellera ovanstående och utfästa att den globala medeltemperaturen är +14,73C, får tas med en stor portion salt och efterföljas med frågan "hur är det möjligt?"
Än värre blir det när man utfäster att den stigit med 0,xx grader…

Ni får ursäkta mig för denna långa utläggning!