Palmer och andra exotiska växter för Skandinavien

In English [ In English ]


Om du har kommentarer eller förslag, e-maila mig:

Du är besökare nr:
Antal besök.
sedan 27/12 1999

Uppdaterad 22/01 2012

Copyright © 1998–2012 Leif Klingström

Bambu för Skandinavien

Bambu tillhör gräsfamiljen (Poaceae) och förekommer främst i Sydostasien men även i Afrika och Nord- och Sydamerika. Det finns däremot inga inhemska bambuarter i Europa. Bambu blommar sällan men när de väl gör det så är det med besked. En del arter (som t.ex. Fargesia murielae) dör efter blomningen medan andra bara blir försvagade och hämtar sig igen efteråt.

Även om bambu främst växer i varmare trakter så finns det ändå ganska många arter som kan växa i Skandinavien. Vissa arter som t.ex. bergsbambu (Fargesia murielae) och glansbambu (Fargesia nitida) är redan välkända som prydnadsväxter i Skandinavien. Intresset för bambu har ökat markant sedan bergsbambun började blomma i mitten av 1990-talet och flera nya arter har introducerats sedan dess. Bambu är ofta mycket dyr i handeln, vilket är lite märkligt med tanke på att de är mycket lättodlade. En anledning kan vara att de måste förökas genom delning.

De nedan beskrivna släktena och arterna är exempel på intressanta arter för Skandinavien men utgör ingen komplett lista över alla arter som kan växa här. Dessutom finns det säkert många intressanta och härdiga arter i Kina och Japan som ännu inte har introducerats i Västerlandet.

Fargesia

Arterna i detta släkte är som regel inte alltför storvuxna och har det gemensamt att de växer relativt samlat och inte sprider sig okontrollerat. På senare år har flera nya arter introducerats i väst. Det är dock främst två arter som sedan länge är välkända i Skandinavien:

Phyllostachys sp., Botaniska trädgården i M�nchen 1999.

Phyllostachys sp., Botaniska trädgården i München 1999.

Phyllostachys            

Bor man i de mildare delarna av Skandinavien så finns det fler intressanta bambuarter än bergsbambu. Det mest intressanta bambu-släktet är utan tvekan Phyllostachys. I detta släktet finns flera mycket vackra och storvuxna arter. Arterna i detta släktet är i allmänhet känsligare än bergsbambu och en del arter kan inte alls klara sig i Skandinavien. Härdigheten brukar dock tillta när de väl har etablerat sig efter ett antal år. De är ofta ganska värmeälskande och de kan förmodligen inte nå full storlek i Skandinavien även ifall de i övrigt är härdiga. Inledningsvis växer de ofta i en samlad klump men kan med tiden sprida sig aggressivt. De trivs troligen bäst i Danmark och Sydsverige. De kan säkert växa även i sydvästra Norge men de blir nog inte så stora där. De maximala storlekar som anges nedan gäller för Skandinaviska förhållanden. I varmare trakter kan de bli betydligt större.

Phyllostachys aureosulcata f. aureocaulis, Alnarpsparken, Alnarp (norr om Malmö) 2011.

Phyllostachys aureosulcata f. aureocaulis, Alnarpsparken, Alnarp (norr om Malmö) 2011.

Sasa

Detta släkte har lågvuxna stammar, ofta bara någon meter eller två, och stora blad. Lämpliga arter är S. kurilensis (härdigast), S. palmata och S. veitchii.

Pseudosasa japonica, Landbohøjskolens Have i Frederiksberg, mars 1999.

Pseudosasa japonica, Landbohøjskolens Have i Frederiksberg, mars 1999.

Pseudosasa japonica

Denna art har stora blad precis som Sasa men blir större, 2–4 meter. Det är en ganska vacker art som tyvärr är något känslig och därför passar bäst i mildare områden. I kyligare områden tjänar den möjligen på att planteras i ett skuggigt läge så att den slipper vintersolen. Även om den gärna växer i en samlad klump så kan den ibland sprida sig ganska aggressivt.

Bashania fargesii, Ängelholm, 2005.

Bashania fargesii, Ängeholm, 2005.

Bashania fargesii

Den här arten kan vara ett bättre alternativ till Pseudosasa japonica i kyligare områden för den som vill ha en relativt storvuxen bambu med stora blad. Det är en mycket vacker art men som dessvärre sprider sig aggressivt. Tyvärr är arten ännu ganska svår att få tag på och det finns inte heller särskilt mycket information om arten. Den har dock redan uppnått nära 5 meters höjd i Ängelholm och i Tyskland rapporteras den ha uppnått höjden 8 meter.

Plantering och skötsel av bambu

Bambu bör helst planteras på våren eller på sensommaren. De är i allmänhet inte speciellt krävande men gemensamt för alla arter är att de ogillar blåst. Åtminstone Phyllostachys är ganska värmekrävande och bör stå i ett soligt läge. Bambu älskar vatten, vilket är särskilt viktigt om de växer i ett soligt läge, men avskyr stående vatten. I Sydostasien har man monsunklimat med riklig nederbörd på sommaren och förhållandevis torra vintrar. De är inte speciellt krävande beträffande jorden men man bör mylla organiskt material i de översta jordskikten så att den blir mer fukthållande.

Bambu svarar mycket bra på gödning (gödsla din bambu och du får ett monster i din trädgård). Vilken typ av gödning man använder är inte så noga; vanlig gräsgödning, typ Blåkorn, fungerar utmärkt – bambu är ju trots allt just gräs. Naturligtvis ska de inte ha kväverik gödning under andra årstider än våren och försommaren. Bambu behöver mycket kisel. Det är inget stort problem eftersom kisel är ett mycket vanligt ämne i jorden. Kislet är dock ofta bundet i en svårlöslig form som bambun har svårt att ta upp. Eftersom bambun själv är rik på kisel bör man låta bambuns egna blad ligga kvar under plantan och förmultna så att bambun kan ta upp näringsämnena. På hösten kan man lägga på ett extra lager höstlöv under bambun som vinterskydd mot tjäle och som man sedan kan låta ligga kvar och förmultna.

Många bambuarter sprider sig aggressivt (gäller dock ej Fargesia). Tillgången på vatten kan ha en viss betydelse för hur mycket de sprider sig. Brist på vatten kan stimulera rotskotten till att söka sig längre bort i jakt på mer vatten. För att hindra dem att sprida sig okontrollerat kan man gräva ner en ogenomtränglig, icke nedbrytbar rhizomspärr mot rotskotten. Det bör vara ganska djupt, minst en halvmeter. Nackdelen med en rhizomspärr är att även bambuns tillväxt på höjden kan begränsas och att den inte blir lika ståtlig, om utrymmet är för begränsat. Har man möjlighet, bör man helst låta bambun växa fritt utan rhizomspärr och istället ta bort oönskade skott redan när de dyker upp ur marken och hugga av förrymda rotskott med en spade.


Länkar


Om du har kommentarer eller förslag, e-maila mig: