Sedan jag skrev mitt tidigare inlägg har jag upptäckt ytterligare tre självsådda stenekar. Det finns troligen ännu fler självsådda plantor, men de är svåra att upptäcka bland murgröna och vissna ormbunksblad på marken. De har troligen ingen vidare framtid eftersom de alla växer på marken under min största stenek. Det hade varit mer intressant ifall jag hade hittat fröplantor på helt andra platser. Det förutsätter att djur, t.ex. nötskrikor (Garrulus glandarius), har hjälpt till att sprida ekollonen. Jag tror dock inte att det är någon risk att stenek skulle bli en invasiv art i Skandinavien. Ekollonen är alltför känsliga för kyla och klarar bara av att gro under mycket milda vintrar.