Jag har själv ställt mig den frågan och undersökt saken. Både Quercus ilex och Q. rotundifolia är inhemska i Katalonien, men just i Montseny växer endast Q. ilex. Gränsen till där Q. rotundifolia tar över går längre västerut. Det bör alltså vara en Q. ilex, möjligen med lite gener från Q. rotundifolia.

Jag har inte så väldigt mycket erfarenhet av Q. rotundifolia, även om jag har några plantor själv. Framförallt har jag inte studerat ett vuxet exemplar. Det växer visserligen ett stort träd märkt Q. rotundifolia i Kew Gardens, men det är en Q. ilex. Bladen hos Q. rotundifolia är mindre och rundare än hos Q. ilex. De är mer filtaktiga på undersidan än hos Q. ilex och även lite filtaktiga på ovansidan. Även ungdomsbladen är ofta lite filtaktiga på bägge sidor.

Q. ilex och Q. rotundifolia har naturligtvis gemensamt ursprung. Det flesta arter i Ilex-sektionen växer i Asien, framförallt i Himalaya och Kina. Den enda övriga arten i Medelhavsområdet är Q. alnifolia på Cypern. Stenekarna kommer alltså österifrån. I Italien tog de två olika vägar: en spred sig norrut på den italienska halvön och en annan tog sig över till Nordafrika och utvecklades där till Q. rotundifolia. Senare lyckades Q. rotundifolia ta sig över till den Iberiska halvön. I nordöstra Spanien och sydvästra Frankrike möttes arterna. Även om många trädarter har spridits långt under den här mellanistiden så har stenekarnas spridning tagit längre tid och fördelar sig över flera istider. Under den senaste istiden var utbredningsområdet naturligtvis sydligare men de fanns fortfarande kvar i södra Europa. I södra Italien och ganska stora delar av Iberiska halvön rådde något som liknar medelhavsklimat även under senaste istiden. Många karakteristiska medelhavsväxter som stenekar, korkekar, lager och Chamaerops humilis fanns alltså kvar i sydligaste Europa även under istiden. Jag vet inte om även Q. ilex fanns i Spanien under den senaste istiden eller om den har nått dit först under den här mellanistiden.