Att kvällstidningar är mindre seriösa än dagstidningar är ingen nyhet. Annars förväntar jag mig inte att journalister ska förstå allt. Ju mer insatt man är i ett ämne, desto fler fel hittar man i artiklar och reportage om ämnet. Man behöver inte vara ett snille för att inse att det troligen finns lika mycket fel i artiklar om ämnen som man inte är insatt i. Det innebär inte att jag har slutat att läsa dagstidningar, tvärtom. Det finns visserligen mycket information på nätet, men den är troligen inte mer korrekt, möjligen mer aktuell.

En egenhet med tidningar är att rubrikerna ska vara säljande. Ofta har jag en känsla av att det inte är samma person som har skrivit artikeln som skrivit rubriken. Det förekommer ibland att rubriken är så missvisande att man inser att den som har skrivit rubriken troligen inte ens har förstått innehållet i artikeln. Det gäller nog på nätet också.

När det gäller vetenskapliga nyheter, oavsett om det är i tidningar, på TV eller på nätet, så citerar eller återberättar de ofta nyheter från en annan källa, exempelvis en vetenskaplig tidskrift. Om det är en intressant nyhet, så försöker jag hitta den ursprungliga källan. Vetenskapliga tidskrifter faktagranskas på en helt annan nivå än andra media, och är oftast pålitliga.

I det här fallet är källan en långtidsprognos av Sveriges Televisions meteorolog Nitzan Cohen. Prognosen är säkert seriöst menad, men man måste vara medveten om att den här typen av prognoser fortfarande är mycket osäkra. För den som kommer ihåg, så försökte brittiska Met Office göra vinterprognoser för omkring 10 år sedan. Träffsäkerheten var inte så hög och de gav upp efter några år. Det har ju gått några år sedan dess och förhoppningsvis är modellerna något mer tillförlitliga nu.