Jag besökte naturligtvis även Sir Harold Hillier Gardens under min senaste resa. Ett av de intressantaste träden är deras Quercus semecarpifolia, som visserligen inte är det högsta men ändå det totalt sett största exemplaret som jag har sett. Jag fick en chock när fick se hur dåligt skick det är i nu. Uppenbarligen har det också tagit skada av de varma somrarna 2022 och i år.

Den har uppenbarligen drabbats av någon svampinfektion och sedan har dessutom några skalbaggar borrat gångar i trädet. Det såg ut som fint sågspån intill stammen. Det är mycket möjligt att trädet var infekterat redan tidigare, men att det kunde hantera infektionen. När det blev en torr sommar 2022 så fick trädet svårt att stå emot svampinfektionen, och det blev ännu värre den här sommaren. Jag lade inte märke till några skador när jag såg trädet 2024, men troligen var svampinfektionen i full gång under barken redan då. Q. semecarpifolia kommer från ett monsunklimat med regniga somrar och torra vintrar. När klimatet i sydöstra England förändras riktning mot ett medelhavsklimat med torra somrar så klarar sig inte sådana här arter längre. Det gäller även andra arter bland Asiens gyllene ekar. Även en mindre Q. guyavifolia var försvunnen. Den art i gruppen som nu tycks trivas bäst i England är Q. rehderiana.

På andra sidan av stammen fanns det fortfarande levande bark kvar. Jag räknar med att trädet är nedsågat nästa gång som jag besöker Hillier Gardens.