Hej,
Pelle tog kontakt med mig angående ert inlägg om DA.
Jag har haft en DA på friland i 3 vintrar och i år blir det således den 4:e. Även om detta är en väldigt kort tid för att dra några slutsatser, kan jag ändå dela med mig av mina erfarenheter.
I mitt klimat fryser bladen varje år, vid ca -6/-7C, vilket betyder att jag får klippa bort dem och sen skydda "stammen". Det sägs att de kan klara temperaturer ner till -18C, och det betvivlar jag inte kan vara sant, för min har klarat -15,1 C och överlevt. Jag brukar dock skydda stammen för jag kan vänta mig temperaturer ner till -22C, genom att ställa upp cellplastskivor kring stammen och fylla mellanrummet med något som kan isolera. Min 100 cm stammade står i söderläge och i fuktig lerjord. Den klarar stark sol utan problem på våra breddgrader och den utvecklar sina blad ungefär samtidigt som våra ormbunkar, på våren. Anmärkningsvärt är dock att den för varje år får mindre och mindre blad... Jag funderar på om detta kan ha en koppling till att jag varje år klipper bort bladen på senhösten efter att de frysit sönder, och DA på så vis försvagas över tid. Nästa år skall jag prova rejält med näring för se om den på så vis kan uppvisa större tillväxt. Det är väl näst intill onödigt att säga att DA vill i mkt ha samma omständingheter som vanliga ormbunkar, enda skillnaden är nog att den behöver nog mer sol hos oss i norr. Det sägs också att de når sin fulla härdighet först när de har 3 fot stam, och att exemplar med bara 1 fot stam är rätt mkt känsligare.